Amanda

Amanda håller på att drunkna. I alla fall är det så det har känts sedan beskedet om föräldrarnas olycka kom. De enda personerna i hela världen som faktiskt förstod henne - borta. Fastän hon behövde dem här hemma så satte de sig på ett flygplan för att hjälpa människor de aldrig ens träffat. Hur kunde de överge henne så?
När livet blir för mycket går Amanda in i skogen. Där finns hennes privata tillflyktsort på klippan vid sjön, som hon gått till sedan hon var liten. Men en natt, när hon flyr sina mardrömmar, upptäcker hon plötsligt att hon inte är ensam. En kille i hennes egen ålder står vid vattenbrynet och när han får syn på henne blir han skräckslagen och springer iväg. Vad har han egentligen för sig vid sjön mitt i natten? Och varför känner Amanda en sådan samhörighet med en total främling?