Vissa fraser har vi blivit så vana att höra vid polisutredningar att vi knappt reflekterar över dem. Att "Utredningen bedrivs förutsättningslöst" får vi höra från presstalesmän landet runt. Att "utredarna jobbar brett" är ännu ett exempel på en ofta upprepat fras. Men hur sanningsenliga är dessa påståenden egentligen? Sker brottsutredningar verkligen med så öppna sinnen och utan avgränsade metoder? Under 2009 skedde flera överfall på kvinnor i Spånga och den gången verkade faktiskt polisen bedriva sina utredningar förutsättningslöst. Det tog tid, men brotten löstes och gärningsmännen var inte desamma som de som till en början var misstänkta. "Fyra kvinnoöverfall i västra Stockholm" belyser vikten av ett polisarbete som letar under varje sten.
